Snigeln i loppet

Fötter framför slottet

Fötter framför slottet

Jo, men så sprang jag då Drottning Margarethaloppet. Sedan Ölands kyrkstafett hade jag inte sprungit en meter. Mer än de få jag tar på gympan. Och gympan hade jag lett lite försiktigt på grund av envis förkylning. Jodå, starten var långsam. Gåtempo som vanligt innan det lossnade och sedan sprang jag hyggligt tempo. Tyckte jag. Men det är klart, i lurarna hörde jag Runkeepertjejern tala om för mig att det minsann inte gick så fort. Och det stora tidtagaruret vid målgång bekräftade det bara. Tiden blev en riktig skittid. 29.19 typ. Men det kändes bra hela vägen och strax efter målgång tänkte jag att jodå jag skulle nog kunna tänka mig att springa någon mer gång. Kanske redan om ett par dagar. Men med lite distans till loppen förstod jag att det kändes ju så där bra just för att jag sprang så långsamt. Kanske är det dit jag måste återvända. Jag måste börja springa långsamt igen för att det ska bli mer än en gång i månaden. För snabbt och jag tycker inte att det är behagligt. Jag vill ju gilla det så att det blir av.

Efter målgång snorade jag igen rejält och nu ett par dagar senare har jag ont i halsen. Igen. Jag blir så trött. Får väl vänta ett par dagar och se vad det blir av det.

Och så var det ju det där med picknickkassen man får när man går i mål. It is so worth it.

Picknickpris

Picknickpris

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Träning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s