Vilken härlig Kalmarmil!

Kalmarmilen

Kalmarmilen

Så har jag för första gången sprungit Kalmarmilen. Vilket härligt lopp! Jag körde strategin att vila mig i form. Loppet gick på onsdagen och sista gången jag sprang inför det var när jag för första gången i mitt liv sprang ”runt kvarteret”. Eftersom jag bor på landet är ”kvarteren ganska stora här och mitt är 13,5 kilometer i omkrets. Rekordsträcka längdmässigt för mig, men det kändes väldigt bra trots att det började spöregna halvvägs. Vätskebältet fick följa med och farten var snigel. Kanske därför som det kändes så bra.

När jag tänker på saken kanske det var därför som Kalmarmilen också kändes så bra. Var som vanligt löjligt nervös innan, men klarade fint att springa superlångsamt i början. Jag vet ju att jag tar många under andra halvan om jag får starta så där lugnt. Kalmarmilen är verkligen ett jättefint lopp måste jag säga. Dels går det i fin miljö, det är flackt (så klart eftersom Kalmar är platt) och det är publik utmed nästan hela banan. Väldigt roligt att man fick sin nettotid också eftersom det var chip på nummerlappen och mätning både vid startlinjen och mållinjen.

Min inställning var att det var ett vanligt träningspass i mitt träningsprogram inför DN Stockholm Halvmarathon. Då kändes det lite lättare. Men halvvägs in i loppet kom jag på att det var seedande för det loppet också. Försökte glömma bort det. Det gick okej.

Hade en så skön känsla genom hela loppet och kände mig stark. Kunde tänka på saker som att hålla ned mina axlar, springa avslappnat och då och då fokusera på mitt steg. Drack vid fem kilometer och vid åtta kilometer. Vid fem kilometer passerade vi Larmtorget igen där vi hade startat och jag hörde speakern i högtalarna kommentera de som gick i mål då. Hörde att tiderna var någonting på 31 minuter och tyckte att det var lite för mycket. För mina fem kilometer alltså. Kände mig väldigt stark efter drickat och vågade trycka på lite mer. Fick hejapepp av familjen strax efter det och vid sju kilometer kändes det fortfarande väldigt bra så jag ökade lite till. Ängöleden just vid Malmfjärden är rätt tung på grund av att det alltid blåser där, men så fort jag fick svänga runt hörnet och i på Kanalgatan och såg nio kilometersskylten fick jag nya krafter och tog i lite till. När jag kom till Stortorget och bara hade Storgatan kvar fram till Larmtorget och målgången kunde jag till och med ”spurta”. Gick i mål och kände mig inte helt utpumpad. Antingen hade jag sparat för mycket på krafterna eller så kändes det helt enkelt som ett väl disponerat lopp:) Såg sedan på nätet att jag fick tiden 57.06 och en snittid på 5.43 per kilometer. Känner mig supernöjd. Målet var under en timme och det klarade jag ju. Nu ska jag rapportera upp tiden till halvmaran så att jag kan bli placerad i ”rätt” startgrupp och sedan ska jag ha Kalmarmilen som mål nästa år också. Väldigt trevligt!

2 kommentarer

Under DN Stockholm halvmarathon, Träning

2 svar till “Vilken härlig Kalmarmil!

  1. Ping: Tunga intervallben | Vedbyvärlden

  2. Ping: Träning + jobb = falskt | Vedbyvärlden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s