Etikettarkiv: badminton

De dubbla känslorna av att lämna tränarjobbet

För ett år par år sedan sa jag motvilligt ja till att träna de yngsta barnen i vår badmintonklubb. Träningen börjar klockan 18 vilket är lite för tidigt om man som jag slutar jobbet klockan 16.30, har omkring 40 minuters väg hem från jobbet och dessutom ska hinna laga mat, äta och byta till träningskläder OCH vara först på plats så att man kan släppa in de små badmintonspelarna. Men jag sa ja eftersom jag var en av tre nya tränare och det dessutom fanns en fjärde som hade varit tränare redan i omkring 130 år. Genom att vara fyra tränare skulle det inte vara några problem att vara borta vissa gånger så då gick jag med på det. Ganska snart visade det sig att de äldsta i gruppen skulle få flytta upp till en annan grupp och då följde den ena tränaren vars dotter var med i det gänget med till den gruppen. Så var vi bara tre. Plötsligt försvann den gamle tränaren. Han hade ont i en fot och så var han borta. Kvar stod jag och en pappa som tränare och så var tränarstaben halverad.

Denna träning har varit en sådan stress att hinna till, men också att genomföra för att barnen ska känna att de har roligt och känner att de blir bättre. Jag känner verkligen inte att jag har kunnat bidra med så mycket där. Jag spelade badminton som yngre, men sedan dess har poängsystemet förändrats, sättet man flyttar sig över planen och säkert en hel del annat som jag inte känner till. Jag har fortfarande inte riktigt lärt mig hur man räknar poäng i dubbel sedan det nya poängsystemet infördes. Blir något av en utmaning att försöka lära ut det då.

Ikväll var det avslutning för den här terminen och barnen har varit så duktiga det här året. De har kämpat på med servar och långa returbollar och blivit så bra på det. Och tre av de äldsta tjejerna har till och med gjort tävlingsdebut i landskapsmästerskapet och haft roligt när de gjorde det. Så roligt att se. Men jag avslutade ändå kvällen med att säga upp mig som tränare. Och det var inget lätt beslut att fatta. Å ena sidan har det hela till stora delar inneburit en stress och en press som har gjort att egentligen både jag, min familj, de små badmintonspelarna och min tränarkollega har blivit lidande. Å andra sidan tycker jag att man måste hjälpas åt att få de där föreningarna runt om i Sverige att gå runt verksamhetsmässigt och då måste man hjälpa till. Halva Sverige skulle rasa om alla ideella krafter plötsligt en dag sa upp sig och vägrade träna knattar i fotboll, lära ut dramaövningar eller visa hur man forskar bakåt i sin släkt. Dessutom tycker jag att det har varit bra att jag som mamma har varit tränare eftersom det ofta är papporna som tar den rollen. Jag vill ju visa både mina egna barn och de jag tränar att både kvinnor och män kan spela badminton och både kvinnor och män kan vara tränare. Dessutom är det ju roligt att träffa alla de där barnen och lära känna dem trots att de inte går i något av mina barns klass. Det känns viktigt att ha en relation till dem och roligt att få bidra till något som de gillar att göra på sin fritid.

Jag är dessutom även gympaledare i den andra idrottsklubben på orten och jag orkar inte vara ledare över allt. Vi får nog försöka dela lite på gracerna i bygden. Tänker inte heller ställa upp som klassförälder ett år till även om det jobbet är väldigt lindrigt. Men som sagt – vi får dela på ansvaret.

Även om det känns lite blandat nu tror jag att det kommer att kännas bra i höst när badmintonträningen drar igång igen. Särskilt första gången som min sambo skjutsar till träningen och jag inte behöver stressa för att hinna iväg. Och inget är ju för evigt. Jag kanske kan göra en tränarinsats igen om några år. Kanske.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Vardagsliv

Sova eller sticka

Orkade knappt pallra mig till den där badmintonträningen där jag försöker lära lite för små barn att träffa en plastboll med ett ganska lätt, men långt racket. Gick dit ändå och kände mig lite piggare. Nu vacklar jag mellan att gå och lägga mig innan barnen tvingats byta kanal från Disney-skiten till vuxen-tv av förhoppningsvis högre kvalitet på SVT och att rota fram strumpstickor och börja sticka raggsockor med något av de trevliga mångfärgade garnen jag köpte igår. Lutar åt äta frukt och sänggående.

Min blogg är så mycket tråkigare och totalt bildlös sedan jag bytte min smart phone mot en dum Nokia med knappar.

Lämna en kommentar

Under Vardagsliv

Helgar våffeldagen

Sov nästan vid ratten på vägen till jobbet idag, men efter lite kaffe och jobb piggnar man ju till och jag tyckte nästan att en löptur efter jobbet lät rimligt. Det tyckte jag bara ännu mera nästan när jag väl var hemma igen. Och när det stod klart att det var jag som skulle följa med A till badmintonträningen tänkte jag ännu mera nästan att jag då hade chansen att springa en tur medan hon tränade.

Sedan åt jag en våffla och rimligheten gick över.

Lämna en kommentar

Under Träning, Vardagsliv