Tag Archives: förkylning

Dagen efter för 20333

Jag har så ont i ljumskarna, ont i vänster knä, ont i låren och lite ont i höger fot. Men det var fan värt det. När jag hade gått i mål i går i DN Stockholm Halvmarathon kände jag att nej, jag kanske inte gör om det här. Det var inte så jobbigt egentligen, men jag hade så ont i benen när jag kom i mål. Och det var så kallt. De blåste snålt på Skeppsbron där jag hade stämt träff med familjen som hade mina överdragskläder. Annars var det ett jätteroligt lopp. Härlig bana. Det var inte ens trångt någon gång. Utom kanske just över Lilla västerbron. Där gick det ruggigt sakta ett tag och det gick inte att springa om. Väl över bron kunde jag stå på lite bättre igen. Såg också på mina mellantider på nätet att jag höll ett ganska jämt tempo loppet igenom. Lite långsammare sista fem kilometerna, men det är ju inte så konstigt. Dels var jag trött i benen, men framför allt gick det ju uppåt i vad som kändes som flera kilometer.

Det är väl det jag tar med mig från loppet att jag behöver träna mer backe. Det jag hade läst om banan i förväg att Torsgatan kunde vara tung märkte jag inget av. Den lutningen gjorde mig inget. Svag, men ganska lång lutning har jag sprungit en del. Däremot de kortare och brantare backarna har det varit sämre med. Nu har jag som mål att träna sådana lite mer. Jag tänker att jag behöver få starkare ben. Flåset var det inget fel på, men jag blev ju så trött i benen. Foten kändes bra ganska så länge. Fick inte ont i den förrän efter kanske 7-8 kilometer. Ljumskarna fick jag ont i redan efter fem kilometer och de gjorde ont de sista 16 kilometerna. Kände inte heller av förkylningen under hela loppet. Missade också vattnet vid två vätskestationer och fick sportdryck istället. Gick bra, men efter andra gången längtade jag efter vatten. Kanske skulle man ändå springa med vätskebälte en annan gång för att slippa trängseln vid vätskeborden. Vi får väl se om det blir fler gånger.

Annars är jag så glad över att ha gjort det. Hade ju tränat för 2.10, men var glad att över huvud taget ta mig runt. Sprang in på 2.10.59. Personligt rekord. Både distansmässigt och därför även tidsmässigt. En tid att slå.

1 kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Today’s the day

Nu är det noll dagar kvar. Fyra timmar kvar bara faktiskt. Och jag känner av förkylningen. Kanske är halsen lite bättre, men istället är som ett lätt tryck över bröstet som gör det lite jobbigt att andas ibland. Nu är min taktik att jag ska intala mig själv att det är mer nervositet än virus som är orsaken.

Dagens mål i rangordning:

  1. Komma till start
  2. Genomföra loppet
  3. Springa hela vägen
  4. Komma så nära 2.10 som möjligt.

Med sista punkten har brottas jag med mig själv. Jag har tränat för 2.10, men när jag var i Kungsan igår och hämtade min nummerlapp tävlade jag i SJ:s tält om vilken min sluttid skulle bli och då gissade jag på 2.12.28. Nu vet jag inte om jag ska satsa på att komma så nära det som möjligt för att vinna det priset eller om jag ska satsa på att springa snabbare om jag kan. Tror fortfarande att mitt huvudmål ska bli att ta mig runt. Och det viktigaste målet att jag ska ha roligt.

Förkyld kan jag vara imorgon. Wish me luck!

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Tre dagar kvar

Om tre dagar ska jag springa längre än jag någonsin har gjort i mitt liv. Bara det gör mig nervös. Det blir inte bättre av att jag är omgiven av snorande, hostande, halsonda människor. Jag har klamrat mig fast vid att jag sällan blir sjuk. Brukar knappt bli förkyld. Halsen är min akilleshäl och där kan jag ha lite småont nästan jämt. Har klarat mig ganska bra, men nu vetifasen. Gör det inte lite ont i halsen ändå? Lite snorigare än vanligt är jag nog. Jag tänker att lite snor kan jag springa med, men halsont vill jag inte köra på. Det har jag gjort en gång och jag blev inte bra på flera månader. Men vad ska jag göra? Jag hade behövt isolera mig från kollegor och familj. Jag hade behövt rulla in antingen dem eller mig själv i bubbelplast alternativt astronautdräkt och sedan via någon form av radiosystem kommunicera med min virusfyllda omgivning. Eller helt enkelt flytta iväg till en eremitstuga de sista veckorna innan loppet. Men det är ju inte riktigt görligt. Således sitter jag mina hostande kollegor vid fikat och pussar min snoriga sambo på munnen och sover inlindad i förkylningssnarkande barn. Det vore i det närmaste ett under om jag inte blev förkyld efter denna massiva exponering. Men det har gått bra. Hittills. Och ikväll halsen. Har ätit glass för att min mormor sa att det var bra när man hade ont i halsen. Hmmm, kanske inte. Men jag kanske kan se det som en del av min kolhydratuppladdning även om det inte är de snabba kolhydraterna jag ska fokusera på.

Frågan är vad jag gör nu. Jag vill verkligen verkligen springa på lördag. Sprang i långintervaller i söndags och det gick så bra och var så roligt. Gjorde mig ännu mer peppad. Nu läser jag allt jag kommer över om loppet och längtar verkligen efter det. Bara det är en bedrift med tanke på hur livrädd jag blev när jag fick starten som present i februari. Hoppas hoppas hoppas att det blir som vanligt. Ont i halsen ett par dagar och sedan puts väck. Hoppas.

2 kommentarer

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Nä nu blommar asfalten

Inte bara halsirriterad längre. Börjar det inte sticka lite oroväckande i näsan? Känner jag mig inte lite mer frusen än vanligt? Har alla hostiga snörvlare i min omgivning påverkat min hälsa? Har mitt immunförsvar av stål börjat svikta? Så här kan vi inte ha det. Svik mig inte nu!

10 dagar kvar till Stockholm Halvmarathon.

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon

Som ett brev på förkylningsposten

Sa tidigare att jag räknade kallt med förkylning när skolan dragit igång igen. Jorå. Den kom. På det vanliga irriterande viset med lurigt halsont och inget mer. Än. Så den där intervallstegen som jag skulle kört idag hoppade jag över. Kanske fegar jag bara för mycket. Jag har ju inte superont i halsen, men jag känner att det är något där. Är så rädd för att dra på mig mer om jag skulle chansat och kört ändå. Vill ju hellre köra det där riktiga långpasset i helgen på 18 kilometer eftersom jag aldrig har sprungit så långt tidigare.

Nu vill jag istället äta godis. Synd att jag inte hittar något hemma. Hoppas att vi har glass istället. Det är väl bra för halsont också. Sa i alla fall alltid min mormor. Hon sa också att sår läkte bättre utan plåster. Och att hon trillade omkull på köksgolvet när vi hade ätit upp all mat som låg på våra tallrikar. Och det var sant. Jag har sett det med mina egna ögon.

Nu stoppar jag in huvudet i frysen och letar glass. Om jag inte hittar någon kanske det alltid finns någon liten isbit att sutta på istället. Inte alls lika festligt, men kallt. Eller kanske en öl från kylen. De finns. Det har jag också sett.

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Halsjävul

Nä, men jag HAR halsont. Jag är så satans trött på att ha lite ont i halsen varje vecka. Ingen löpning idag. Istället är jag hemma och äter mackor.

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Förkylningsfrö – eller latmask

Är det ett frö till begynnande förkylning jag känner i min hals? Visst gör det lite ont där och visst skaver det så där retligt på sidan av tungan? Eller är jag bara väldigt rädd för morgondagens långintervaller? Kanske bäst att sejfa med en rejäl whisky igen då.

1 kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning