Tag Archives: Ölands kyrkstafett

Calles löparlektion vände kanske allt

Igår ägde löparlektionen jag hade vunnit med Högby IF:s Calle Nilsson rum. Och jag hade roligt. Jobbigt var det och det märks att jag har sprungit mycket mindre sista tiden. Flåsigt och eländigt, men ändå kul. Kul att springa med lite nytt folk i omgivningar jag inte brukar springa annars. Inte för att jag pratade med så många och inte för att jag förmodligen kommer att springa där igen inom den närmaste tiden, men ibland kan det räcka med en gång för att det ska bli en kick. Nu känner jag mig sugen på att springa lite längre sammanhängande pass också och inte bara intervaller. Fick frågan när jag kom hem vad jag hade lärt mig. Det mesta kunde jag redan – i teorin – men jag lärde mig att när man lyfter benet och drar upp knäet ska man samtidigt lyfta tårna för att få en bättre fotisättning med ett kraftigare frånskjut. Det hade jag ingen aning om innan. Så det försökte jag tänka på när jag sprang igår och lyckades väl med det hela cirka noll gånger under hela passet. Men nu vet jag hur man SKA göra i alla fall. I teorin.

Fick också idag min medalj från Ölands kyrkstafett och tänkte ändå att det vore roligt att samla ihop ett nytt knippe medaljer för det här året. Och så kom jag ikväll att gå in och se på resultatet för laget Superhjältarna från kyrkstafetten. Ett av de absolut roligaste lagen och även ett av de snabbare. En bedrift att springa i superhjältedräkter som täckte ansiktet och dessutom springa så fort. Imponerande!

Superhjältarna

Superhjältarna

Lämna en kommentar

Filed under Träning

Första loppet avklarat

Årets första nummerlapp

Årets första nummerlapp

Så var årets först lopp avklarat. Ölands kyrkstafett, korta rundan. Om genrepet i torsdags kändes ruttet så kändes det desto bättre idag. Och snabbt gick det också. Jag gick enligt barnen ut som siste löpare i starten. Jag trodde att jag hade någon eller några efter mig, men så var det tydligen inte. Å andra sidan var jag så nöjd med att jag lyckades springa så långsamt i början eftersom jag visste att jag skulle kunna springa om alla som gått ut för hårt i början. Och de första började krokna redan efter någon kilometer. Jag kunde tänka på löpteknik och att springa avslappnat och då gick det också bra. Och så hade jag så fin hejarklack från min familj. Bäst var när sambon och barnen stod efter tunneln när jag nästan var framme. Då hade jag legat i ryggen på en löpare som jag varit nära att springa om flera gånger, men som ökade så fort jag försökte springa om. I uppförsbacken efter tunneln tänkte jag att nu satsar jag lite och försökte hålla samma stegfrekvens som när jag sprang på flacken och då gick jag om. När jag sedan sprang förbi familjen och sambon ropade efter mig att jag drog ifrån fick jag extra krafter att kräma ur det sista ur mina ben. Kändes mycket bra. Så från att ha legat sist i loppet sprang jag så att jag vid växlingen hade tolv löpare efter mig. Och tiden blev bra. Starten var flyttad i år så min sträcka var ett par hundra meter längre, men min snittid blev enligt arrangören 5.08. Så fort har jag nog aldrig sprungit. Åtminstone inte samtidigt som jag har mått bra hela tiden. Tjoho! Jag kan tydligen bli bättre.

Och som lag var vi också superbra! Vi slutade på plats 27 av 50 lag. Att jämföra med plats 25 av 35 lag förra året. Och roligare var det också. Kanonbra väder och så mycket folk! Fler deltagare och större publik. Jätteroligt verkligen! Och stafett är ju lite roligt. Kul att springa i ett lag istället för själv. Sedan är jag ju löjligt nervös inför starten, men lyckades ändå slappna av under loppet. Nu ska jag öka längden så att jag känner att milloppen känns okej.

Lämna en kommentar

Filed under Träning

Dåligt genrep=bra premiär. Eller?

Sprang mina 5,5 kilometer idag, men blä vad tungt det var. Håll efter typ 500 meter och jobbigt att andas. Resten var bara segt. Och så var jag hungrig också. Att det gick så tungt kan ju ha berott på att jag inte hade ätit på dagen mer än ett par mackor och kakor.

Men om det gick så här segt idag måste det betyda att det kommer att gå strålande på Ölands kyrkstafett på lördag. Eller hur?

2 kommentarer

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Följer programmet som jag vill

Nu är jag inne på andra veckan av mitt träningsprogram inför Stockholm halvmarathon. Jag kan väl säga att jag följer det så där. Det är tre planerade löppass per vecka, men så länge jag har gympan känner jag att jag får sålla lite bland de där passen. Jag vill ju inte riskera att skada mig och överallt läser jag om den viktiga vilan. Det har jag liksom tagit fasta på och försöker hålla, men samtidigt är det alltid lite tungt att ge sig ut och löpa om det har gått för många dagar sedan senast jag sprang. Det spelar ingen roll att det kanske bara var två dagar sedan jag gympade. Gympa är inte samma sak som löpning. De är krävande på helt olika sätt. När jag sedan ändå trots motståndet ger mig ut så känns det oftast riktigt bra.

Det roliga i programmet är att det redan nu börjar smyga in fler övningar än bara nöta kilometer. Redan den här veckans första pass innehöll styrketräning. Det passet hoppade jag i och för sig över eftersom jag gympade istället, men bara tanken är ju glädjande 🙂

Ser verkligen fram emot när det börjar komma in variationer i träningen som backträning, intervaller och fartlek (som jag fortfarande inte riktigt vet vad det är). Funderar på att fråga en av mina gympare som springer en del om hon vill följa med på backträningen som kommer att ske ganska nära hennes hem eftersom det inte finns backar där jag bor. Det vore roligt. Men först veckans torsdagspass. Fem kilometer löpning varvat med gång om man inte orkar springa hela sträckan. Jag springer så klart. Det är väl därför jag känner mig rätt avslappnad med att jag inte följer programmet slaviskt. Tycker ändå att det ska bli skönt när gympan är över så att jag kan följa det bättre.

Men först står Ölands kyrkstafett på tur. På lördag har Högsrums FF Gympan skramlat ihop ett lag till korta stafetten. Jag tar startsträckan i år också trots att jag hade sagt tidigare att jag skulle försöka få en annan i år. Det var lite jobbigt att bli så ifrån sprungen i starten som jag blev förra året. Har nu bestämt mig för att tycka att det är okej. Och att jag ska vara där i så god tid att jag hinner springa ett par kilometer som uppvärmning innan startskottet går. Vet ändå att jag kommer att bli sjukt nervös när jag står där på startlinjen. Tramsigt eftersom vi inte på något sätt aspirerar på att vinna, men ändå! Ska hur som helst bli väldigt roligt.

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Nere på jorden igen

Om jag ”flög” fram förra gången jag var ute på löptur kan jag säga att känslan inte var direkt den samma idag. Jag sprang lite längre, men fortfarande kortare än jag brukar. Gick första kilometern som uppvärmning och sprang sedan till ”gamla kyrkvaktmästaren” och vände. Det blev en löptur på 4,35 km typ. Idag lånade jag sambons ajfån och sprang med Runkeeper. Hörde hela tiden att jag sprang för snabbt, men tyckte samtidigt att det var svårt att sakta ned. Jag snittade på 5.35 per kilometer vilket är ganska mycket snabbare än jag har som mål. Jag siktar på halvmaran att hålla en tid på strax under sex minuter per kilometer. Å andra sidan kan det ju kännas lite bra att veta att man kan springa snabbare på de kortare sträckorna. Men det var tungt idag. Främst andningsmässigt. Skulle förmodligen vara bättre om jag åtminstone började min löpning i ett lugnare tempo för att sedan öka under passets gång.

Men nu ska jag försöka hitta en sjätte medlem till vårt stafettlag till Ölands kyrkstafett, korta rundan. Wish me luck.

Och så funderar jag på träningsprogrammet för nästa vecka. Eftersom jag har flyttat tisdagsgympan från Valborgsmässoafton till 1 maj är det kanske ändå bäst att jag springer på måndag, gympar onsdag, springer fredag och gympar eller springer på söndag. Så får det nog bli. Och DÅ ska jag springa långsammare.

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Uppspelt inför springing

Imorgon ska jag springa för första gången sedan – i måndags. Ja, det var visst inte så länge sedan som det känns som det var. Men jag är så uppspelt bara av tanken på det. Är så rädd att mina förväntningar ska vara för höga, men jag har redan bestämt mig för att inte springa så jädrans långt. Ska absolut gå första kilometern igen i rask takt. Det där med uppvärmning ska kanske bli min grej ändå. Men sedan ska jag springa längre än senaste gången, men inte asalångt ändå. Kanske fyra kilometer. Eller fem om det känns bra. Och så ska jag stretcha som besatt. Det ska också bli min nya grej. Att inte fuska med det alltså.

För på måndag börjar det – mitt träningsprogram inför DN Stockholm halvmarathon. Första dagen den veckan ska jag vila. Andra dagen ska jag hoppa över träningsprogramspasset eftersom jag leder gympa den dagen, men på torsdag ska jag köra. Men jag har bestämt mig för att inte köra med gång. Det är ju verkligen en lugn start där man börjar med att förflytta sig fyra kilometer genom att växelvis springa och gå. Jag tänker springa i kanske fem kilometer. Men inte fort. Sedan är det bara att köra på enligt programmet. Ska bli så kul och när väl gympan är slut för säsongen blir det hårda bandage och fokusering. Träningsprogrammet känns fortfarande superspännande. Loppet är fortfarande mest livrädsla.

Jo, men så ska jag ju springa andra lopp. Närmast på tur står förhoppningsvis Ölands kyrkstafett, korta banan. Problemet är bara att vi saknar en sjätte löpare. I värsta fall får en av oss dubblera, men det vore ju roligare med fullt lag. Sedan satsar jag på att beta av dem ett efter ett.

Lämna en kommentar

Filed under DN Stockholm halvmarathon, Träning

Snigeln i loppet

Fötter framför slottet

Fötter framför slottet

Jo, men så sprang jag då Drottning Margarethaloppet. Sedan Ölands kyrkstafett hade jag inte sprungit en meter. Mer än de få jag tar på gympan. Och gympan hade jag lett lite försiktigt på grund av envis förkylning. Jodå, starten var långsam. Gåtempo som vanligt innan det lossnade och sedan sprang jag hyggligt tempo. Tyckte jag. Men det är klart, i lurarna hörde jag Runkeepertjejern tala om för mig att det minsann inte gick så fort. Och det stora tidtagaruret vid målgång bekräftade det bara. Tiden blev en riktig skittid. 29.19 typ. Men det kändes bra hela vägen och strax efter målgång tänkte jag att jodå jag skulle nog kunna tänka mig att springa någon mer gång. Kanske redan om ett par dagar. Men med lite distans till loppen förstod jag att det kändes ju så där bra just för att jag sprang så långsamt. Kanske är det dit jag måste återvända. Jag måste börja springa långsamt igen för att det ska bli mer än en gång i månaden. För snabbt och jag tycker inte att det är behagligt. Jag vill ju gilla det så att det blir av.

Efter målgång snorade jag igen rejält och nu ett par dagar senare har jag ont i halsen. Igen. Jag blir så trött. Får väl vänta ett par dagar och se vad det blir av det.

Och så var det ju det där med picknickkassen man får när man går i mål. It is so worth it.

Picknickpris

Picknickpris

Lämna en kommentar

Filed under Träning