Etikettarkiv: Ölands kyrkstafett

Kyrkstafetten avklarad

Växling

Växling

Vi hade så roligt! Högsrums FF Gympan genomförde Ölands kyrkstafett korta rundan och vi hade så roligt. Vi var inte så snabba (undantaget lagets yngsta som skenade på som en gasell upp för landborgskanten), men stolta och nöjda. Och bra förutsättningar med sol och i och för sig kanske lite för mycket vind. Men där var just jag nöjd eftersom jag hade medvind på min sträcka.

Enda smolket i löparbägaren var väl min förkylning med halsont och hosta. Jag hade tänkt att ta det lite lugnt, men som den i laget som fick startsträckan på sin lott är det inte särskilt lätt att ”ta det lite lugnt” när startskottet går och elitlöpare OCH motionslöpare bara drar iväg. Som tur är har jag lite rutin och höll mitt tempo redan från början vilket gjorde att jag gick ut som tre från slutet, men när de mer orutinerade tog slut och fick gå kunde jag springa om dem och växla som femma från slutet.

Jag ska i ärlighetens namn säga att jag efter min sträcka inte mådde särskilt bra på grund av förkylningen, men jag hade ändå roligt. Och det är ju en sådan folkfest. Människorna är glada, det är mycket folk i rörelse, motionslagen hejar på varandra och det är helt enkelt en härlig stämning.

Jo, och vi slutade på 25:e plats av 35 lag. Asabra om ni frågar mig!

Heja Ölands kyrkstafett! En glädjeinjektion!

Annonser

Lämna en kommentar

Under Träning

Intervaller i grusgropen

Här hade man världens problem att över huvud taget få ihop ett lag till Ölands kyrkstafett. Men så började jag försöka övertala en av de trogna gymparna. Hon sa att hon faktiskt hade funderat på att börja springa lite, men inte hade kommit igång än. Vi pratade lite till och plötsligt hade hon anmält sin man som frivillig. Han var inte där då. Men så började hon springa lite själv och bestämde sig för att vara med i stafetten om hon blev lovad den kortaste sträckan. Inga problem. Sträckan var hennes. Men nu har hon blivit besatt. Hon springer till och med till gympan innan hon kör ett pass där. Sedan får hon, tack och lov, skjuts hem efter passet.

Ikväll sa hon att vi tydligen skulle springa intervaller i grusgropen imorgon. Hon hade pratat med någon PT någonstans som sa att det var bästa uppladdningen. Intervaller i backe, 5×90 sekunder (eller vad det nu var) och sedan tio minuters joggning på slutet. Jag är i chock. Och vet inte om jag vågar haka på. Fast lite sugen är jag måste jag erkänna. Det skulle kunna funka, men förutsättningen är att jag tar med mig barnen. Det skulle kunna gå. Med lite mutfika så. Kanske ska fundera på det där och i så fall gå lite tidigare från jobbet kanske. Hmm, det tål att tänkas på.

Lämna en kommentar

Under Träning

Anmälan till stafetten är gjord

Vaknade igår med lätt ångest för att jag insåg att dagen för kyrkstafetten inte är långt borta. Och jag som aldrig springer. Men igår hände det. Det blev 5,5 kilometer och på hygglig tid – 31.05 har jag för mig. Det är helt okej. Eller rättare sagt. Jag är nöjd. Snittade på 5.38 per kilometer och det är snabbare än 5.50 som jag brukar springa på. Nu ska vi bara se om jag lyckas ta mig runt kvarteret en gång innan tävlingen också. Den rundan är nästan sju kilometer. Jag tror nog att jag orkar, men det kommer nog inte att gå så fort. Det är mer mentalt jag behöver veta att jag klarar sträckan.

Idag har jag också skickat in anmälan till Högby IF. Pratade med Högsrums FF:s kassör som tyckte att föreningen kunde stå för anmälningsavgiften. Bra!

Och så funderar jag på det där med att gympa ikväll, men jag är också väldigt grävsugen i trädgårdslandet och så behöver jag bada/duscha barnen. Blir nog ingen gympa. Men jag har kört ved så det får bli dagens funktionella träning.

Lämna en kommentar

Under Träning

Egna loppet blev snårigt

Nej, det blev inget Skälbylopp i söndags. Inte för att jag innerst inne trodde det heller, men ändå. Men jag sprang faktiskt. Och jag tänkte att jag skulle springa samma runda som Skälbyloppet gick minus den där andra öglan mot Djurängen till då jag istället skulle knata hemåt mamma till för en dusch. Ja, nu springer jag inte särskilt ofta i Kalmar. Jag går inte ens särskilt ofta i den staden. Åtminstone inte utanför Malmen (jobbet) eller Kvarnholmen (stan). Alltså finner jag mig själv plötsligt mitt i ett snår. Jag sprang över bron som går över E22 och in över Djurängsbackarna. Otroligt vackert med alla vitsippor. När en stig kom tänkte jag att det var nog för tidigt att svänga redan där. Det hade det inte varit. Istället tog jag av på nästa lilla mer spontanupptrampade stig. Den slutade i ett dike. Genom snåren såg jag att det gick en bro över diket längre bort. Lat som jag är ville jag ta kortaste vägen. Är lite osäker på om det var samma sak som den snabbaste vägen eftersom jag fick huka mig under nedhängande grenar, taggiga buskar och hoppa över nedfallna trädstammar. Med armarna fulla av rivmärken tog jag den lätta vägen över bron och kommande vägval hade temat hellre det säkra före det osäkra. Det kändes verkligen som en kort runda där i skogen för plötsligt var jag vid bron över motorvägen igen och sprang snabbaste vägen hem till mamma. Jag hade ju glömt telefonhållaren och har ingen klocka så jag vet inte hur länge jag sprang eller hur långt, men det kändes kort på alla sätt. Men jag är ändå nöjd med att jag sprang alls. Tittade senare på kvällen på Högby IF:s hemsida för att läsa om Skälbyloppet och insåg att det kanske trots allt var bra att jag inte sprang. Det verkade ha karaktären mer av ett tävlingslopp än ett trevligt blandlopp med både tävlingslöpare och motionärer. Insåg att om jag hade ställt upp hade jag nog hamnat på näst sista eller eventuellt tredje sista plats på korta banan. Men någon ska ju harva runt där nere också och kanske hade mitt deltagande fått fler motionärer att ställa upp nästa år.

Nu funderar jag på om jag ska anmäla mig till Vårruset i Växjö den 3 maj eller om jag ska sikta på Ölands kyrkstafett som nästa lopp den 5 maj. Ska fundera på det ett tag till.

(OBS! Motionsskryt! För att toppa min fina löptur tidigare på dagen avslutade jag densamma med ett gympapass i Rälla också. Idag har jag ont i musklerna.)

Lämna en kommentar

Under Träning

Långa rundan nästa år?

Vips så blev en make till en gympare värvad till stafettlaget. Han undrade vilket lag han skulle springa för och frågade också ”det är väl långa rundan vi ska springa.” Hm, här har vi stora problem med att få ihop sex personer som kan tänka sig att masa sig en sträcka som är någonstans mellan 2,7 och 5,2 kilometer lång och så vill han att vi ska samla ihop elva löpare som ska springa mellan 2,7 och 8,1 kilometer där mer än hälften av sträckorna är sex kilometer eller längre. Nja, det blir nog knivigt det. Åtminstone i år. Det visade sig att hans fru tyckte att vi kunde sikta på det nästa år. Gärna för mig. Själv har hon inte ens ett par löparskor och har hittills sprungit en gång. Men jag gillar entusiasmen! Heja, heja, det här ska nog gå bra:)

Lämna en kommentar

Under Träning

Jag kommer inte igång med löpningen

Idag har jag hela dagen varit helt pepp på att jag ska springa efter jobbet. Jag skulle gå lite tidigare, hämta barnen och sedan springa medan sambon lagade mat. Men det är stört omöjligt. Energibufferten är så liten så liten. Jag kan vara hur laddad som helst, men när jag väl kommer från dagis/fritids är energin slut. Om jag sedan dessutom måste förbereda maten finns det absolut ingenting kvar och det är alldeles för många timmar sedan lunch. Ändå tänkte jag idag när jag kände så här att bara jag får lite mat i magen och ser till att inte äta för mycket så kanske jag kan springa efter maten. Men nu känns det helt omöjligt. Jag är så sömnig, lite för mätt – trots allt – och så börjar det skymma. Egentligen vill jag bara sjunka ihop framför tv:n slappa. På sin höjd vika ihop de där kläderna som har hängt på tork sedan helgen. Men mer än så känns helt omöjligt.

Nu har jag två strategier eller planer eller önskningar.

  1. Dra ihop en springgrupp i Rälla/Högsrumområdet. En bestämd kväll i veckan träffas vi och springer tillsammans. Jag har för mig att jag redan har skrivit om detta och att torsdagar vore den ultimata dagen eftersom det tydligen då även är dambastu i Klockaregården. Det tråkiga med det är att kanske männen känner sig uteslutna. Men de kan väl å andra sidan vara hemma med barnen och kanske ses och springa en kväll när det är herrbastu om sådan finns.
  2. Alltid ha med mig springkläderna till jobbet så att jag kan springa direkt efter jobbet innan energin har tagit slut. Det lite bökiga med det är att det är lite knöligt med duschandet, men det kan jag i och för sig säkert göra hos mamma eller pappa. Jag antar att det är så här det får bli. Det är nog ända sättet att klara av det på vardagarna. För jag vill ju gärna springa.

Nu är det 23 dagar kvar till Ölands kyrkstafett.

Lämna en kommentar

Under Träning

Lagbyggande med list – eller tjat

Den 24 april är det sista dagen att anmäla ett lag till Ölands kyrkstafett. Det krävs sex personer för korta rundan. Vi är idag tre säkra. Men bara för att det inte är så länge kvar på anmälningstiden betyder inte det att vi har gett upp. Tvärtom. Nu har operation Löparvärvning tagit fart ordentligt. Vi känner att vi borde nog skrapa ihop sju löpare för att ha en i reserv om någon skulle bli sjuk. Sambon hänger väl lite i luften som den pollenallergiker han här, men jag har inte helt gett upp hoppet om honom.

Nu har vi gett oss på ett helt gäng gympare  – flera av dem har inte sprungt tidigare. Alls. De har inte ens löparskor. Någon frågade till och med om vi ville ta livet av hen. Jag erbjöd mig att leda små löpargrupper för nybörjare. Jag gillar ju inte att springa i grupp eftersom jag alltid är så rädd för att sinka gruppen, men nybörjare skulle jag kanske kunna våga mig på. Efter att ha pratat en del om det började flera att kanske se det roliga i att delta. En kom till och med på att ett av barnen i familjen nog hade ett par springskor, som i och för sig var ett par nummer för stora, men som säkert skulle kunna funka. Det skulle nog i alla fall vara värt ett försök. När jag var på väg in i omklädningsrummet ropade hon mig tillbaka och sa att hon till och med föreslog torsdagar som löpardag eftersom hon just sett en lapp om att det var dambastu i bygdegården på torsdagskvällar. Då skulle vi ju kunna springa en runda först och sedan avsluta med bastu. En strålande idé om du frågar mig. Vi får väl se när den första torsdagen detta kommer att bli mer än bara snack är.

Lämna en kommentar

Under Träning