Tag Archives: semester

Mer tid och mindre flis

Igår började mitt nya deltidsliv. Inget dramatiskt, men ändå väsentlig skillnad. Från och med igår jobbar jag 75 procent. Mina förväntningar är skyhöga. Det är upplagt med en ledig dag i veckan och en kortare arbetsdag i veckan. Eftersom jag inte har några förskolebarn längre betyder det en hel förmiddag i veckan med egentid. Då ska jag försöka få näsan över vattenytan här hemma. I kanske en timme. Och så ska jag springa en runda alternativt ligga på rygg i soffan och stirra i taket alternativt grotta ned mig tv-serier av slaget Real Desperate Housewives of Vancouver. Och så ska jag stressa mindre, gosa mer med mina barn, klappa katten mer och öva på mindfulness. Kanske rent av ta mig igenom hela den första mindfulnessövningen på skivan jag fick på min antistresskurs utan att somna. Har inte lyckats än.

Och tänk om jag plötsligt skulle börja skriva något som inte ens är sant bara för att det är roligt att formulera sig. Oh, hisnande tanke.

Och så ska jag försöka räkna ut hur jag ska kunna spara pengar så att jag har råd att vara tjänstledig i ett par veckor i vår för att måla klart huset. Kanske på allvar ska inventera vinden och hoppas på Blocket/ordna loppis.

Och så ska jag inte planera semesterresor någonstans. Utom kanske till kompisar som vi får bo hos ändå. Men det är också både roligt och semester. Jag känner inget behov av Thailandsresor varje vinter eller skidresor till alperna. Det är okej att bada på Öland och tälta på tomten.

Men så långt som att ta samma steg som Frijord har gjort har jag inte kommit. Än.

Lämna en kommentar

Filed under Vardagsliv

Det närmar sig

Nu är det bara en vecka tills vi åker till USA och innan dess ska vi hinna med en tur till Stockholm för hårdrockskonsert, jobba tre dagar, tvätta all tvätt, städa hela huset, klippa gräsmattan, växla in en helsickes massa mynt. Tänkte att det var lugnt eftersom E ändå är ledig hela nästa vecka. Idag outade han att han helt plötsligt skulle jobba lite både måndag och onsdag och helst ville ta en tur till Norrköping för att köpa en motorcykel. Då fick jag en hjärtattack och skorpan på magsåret pillades bort.

1 kommentar

Filed under Vardagsliv

USA here we come!

Så var det gjort. Sommarens USA-resa är bokad och betald. Det är fanimig hur läskigt som helst att köpa resor och annat stort över nätet. Jag är alltid skiträdd för att min konto ska bli kapat, alla mina pengar ska försvinna, jag ska bli kapad och en massa andra grejer. Svårast av allt är ju det där med namnen. De måste stämma överens mellan pass och biljetter och det EXAKT. Den här gången blev det aningens lättare än jag först hade trott. Jag trodde att man var tvungen att skriva alla förnamnen i rätt ordning och att man redan där skulle stöta på patrull när tjejerna har tre förnamn och i USA får man bara ha två, men det löste sig. Det räckte med att man angav ett förnamn på biljetten. Ja, men då strulade det ju till sig för Emil och mig eftersom vi heter våra andranamn. Och så ska man ange det EXAKT som det står i passet, men inga andra namn. Så nu ska ju Anna Ekstrand och Per Joensson ut och åka med sina välartade barn. Och här någonstans kommer kapningsskräcken in igen. Tänk om det bara är barnen som kommer in i USA eftersom det på våra biljetter står Anna och Per och på namnteckningarna i desamma står det Karolina och Emil. Jag är så nervös. Någon som vet om vi har gjort rätt. Eller rättare sagt. Säg inget om vi har gjort fel för då bryter jag ihop.

Och så får A missa sin första skolavslutning eftersom priset gick upp sisådär sju pistoler om vi väntade till dagen efter. A ville ju gärna se kronprinsessan gifta sig, men där kände jag att jag faktiskt var tvungen att sätta ned den berömda och tunga foten. Skiten kommer att ligga på SVT Play i all evighet så hennes chans finns kvar.

Så nu laddar jag för utflykter till Worlds of Fun, Oceans of Fun, Lake of the Ozarks, en Blizzard från Dairy Queen och mycket mycket mer. Varför inte minitrip till St Louis? Eller så kanske man äntligen får besöka Spaghetti Factory. Annars är jag bara så nöjd med att få hänga lite i Lee’s Summit.

Lämna en kommentar

Filed under Vardagsliv

Omedveten kris och det finns hopp

Under helgen har ju jag klippt mig och färgat mig cool. Under samma helg klippte min kollega Nisse av sig sin Nybropage till en synthfrilla med rakade sidor. Han blev jättecool. Men så i morse när han som vanligt satt och drack morgonkaffet inne hos mig och en annan kollega kom förbi och kommenterade våra make-overs kontrade han med att vi båda hade 40-årskrisat i helgen. Nä, nu vet jag inte. Jag har ju flera år kvar till 40 och han har ju passerat med ett par år. Varför dra in mig i sin egen ångest? Fast när jag tänker på saken kanske han har rätt. Jag som alltid tuffar mig och säger att jag aldrig åldersnojar kanske gör det utan att jag vet om det. Tänk om jag är mitt inne i värsta förnekelsestadiet och vägrar act my age som vi säger over there och tvångsmässigt färgar håret i ett krampaktigt försök att se ut som 26 som är den ålder då jag anser att jag peakade. Det här måste analyseras. Eller så är det bara så att jag tycker att det var fint och att grönt hår är fult, som syrran upplyste mig om att jag hade (damn ölandsvatten). Hoppas det.

Annars måste jag säga att det är en historisk dag. Barack Obama fick igenom sjukvårdsreformen som minst sju presidenter före honom misslyckats med att få igenom. Det är bara att gratulera det amerikanska folket till att som sista rika land i västvärlden ha sett till att sina invånare har rätt till mer än akutvård. Nu kan majoriteten även få den vård de behöver utan att det de söker för behöver vara livshotande. Det jobbiga är bara att en av punkterna som han har tvingat ge med sig på är att han tvingades lova att inga statliga medel ska gå till aborter. Alltså ibland undrar man hur mycket U-land USA är egentligen. Och nu när de äntligen har vågat ta det här stora steget kan de kanske snart våga ta nästa och lagstadga om rätten till semester som de också är ensamma om i västvärlden om att inte ha. Helt magiskt. hur fasen orkar de jobba flera år i rad, fem dagar i veckan utan semester. Jag hade aldrig orkat det. Fast det kanske är därför det finns så många hemmafruar. De hårt arbetande männen har ju en hushållerska/barnpiga hemma då vilket gör att de aldrig behöver bli dubbelarbetande som om båda hade arbetat. Men erkänn att det är ett fruktansvärt resursslöseri att låta så stor del av befolkningen stå utanför arbetsmarknaden. Min amerikanska värdbrors fru har examen från college, men några år efter bröllopet ansåg hennes man (min värdbror) att hon inte skulle behöva jobba. Snacka om slöseri med både pengar och tid att gå på college. Och grejen är att hon var väldigt duktig också och hade något av en karriär på gång. 1950-talet ringde just och ville ha sin stinkande familjepolitik tillbaka.

4 kommentarer

Filed under Vardagsliv