Tag Archives: skolavslutning

Redovisning skolavslutningen

Eftersom jag nu stimmat upp mig så INFÖR denna skolavslutning kan det vara på sin plats med en redovisning av hur den blev. Inte alls som tidigare år, är svaret. Det var ny präst. Tidigare präst har pratat om Gud med barnen och välsignat hela församlingen innan uttåget. Den nya pratade om tält och kyrkan som byggnad och nämnde varken Gud eller Jesus. Jag måste säga att det var lite märkligt, men samtidigt skönt. Märkligt för att det liksom är prästens huvuduppgift att förkunna Guds ord och så vidare, men skönt att jag slapp missionen. Att man pratar om kyrkan som byggnad har jag absolut ingenting emot. Det är kulturhistoria och en del av den konstvetenskap som jag har läst.

Jag väntar alltså med att skriva och skicka det där brevet om skolavslutningar i kyrkan eftersom jag inte har något emot själva lokalen utan mer vad man fyller talet i den med. Det blev som en skönt antiklimax.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Politik, Vardagsliv

Skolavslutning i den religiösa logikens namn

Östran 14 juni 2012

Östran 14 juni 2012

Nu har jag läst den här insändaren fyra gånger och jag får fortfarande inte ihop det. Med den här logiken borde Bengt mena att om vi nu tillåter att det finns religiösa friskolor så måste vi också tvinga alla barn att gå där. Eller menar han att man borde förbjuda religiösa friskolor?

Hjälp mig!

Lämna en kommentar

Filed under Politik, Vardagsliv

Låt mig slippa en religiös skolavslutning

Gudomlig glass?

Gudomlig glass?

Vilken uppfriskande diskussion vi hade på lunchen idag. Det började med att några kollegor berättade om hur de såg fram emot barnens skolavslutning i skolan. Jag kunde inte hålla mig och sa att jag verkligen tycker att det är ett problem att mina ungar tvingas till kyrkan för att ha skolavslutning. ”Vad är det som är så farligt med en välsignelse och lite bön?” Men det är inget ”farligt” – så vitt jag vet – men det kryper i mig när det ska välsignas och pratas om Gud med barnen som om det var en och den enda sanningen. Jag förstår inte att det inte ens är en fråga i skolan mina barn går när det tydligt och klart står i skollagen att all utbildning ”ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen 1 kap 5§) och att utbildningen ”ska vara icke-konfessionell” (Skollagen 1 kap 6§). Så vitt jag vet är skolavslutningen en del av utbildningen och inte en frivillig aktivitet. Kanske kan man hävda att de barn som inte vill gå i kyrkan, eller barn med föräldrar som inte vill att deras barn ska utsättas för religiös påverkan, kan erbjudas alternativ verksamhet i skolan under motsvarande tid. Ja, försök hitta det barn som vill sitta ensam i eller nästan ensam i skolan medan de flesta kompisarna är på skolavslutning i kyrkan. Jag skulle tro att man hellre mår lite dåligt och är med än vara ufot utanför.

Jag själv har haft mina skolavslutningar i både kyrkan och i gympasalen och båda ställena var fina och det blev bra sommarlov efter båda. Det blev inte mindre sommarlov eller mer regn de somrar som jag hade haft min avslutning i skolans lokaler. Det var lika fint och mysigt där. ”Men hur mysigt är det att vara i en gympahall?” Ja, skolans luciatåg är där varje år och det är jättefint och ingen klagar då. Även gympasalar går att smycka med icke-allergiframkallande blommor och blader och ballonger och vimplar och vad man nu vill ha. Det borde vara självklart att hålla skolavslutningen i skolans lokaler, bygdegården, sporthallen eller vad man nu kan tänka sig för religionsfria lokaler. Det är det enda sättet att på riktigt välkomna alla barn med familjer, släkt och vänner som vill vara med om en fin skolavslutning. Röster har höjts för att man skulle kunna hålla till i kyrkan, men att prästen (om en sådan deltar vilket hen kanske naturligt gör i den lokalen) skulle kapa bort Gudssnacket, bönerna och välsignelsen. Prästerna protesterar. Med all rätt, säger jag. Det är som om prästerna skulle ta sig in i skolan och komma och tala om för rektor eller lärare hur undervisningen ska bedrivas. Orimligt.

Lösningen är så självklar och så enkel. Håll skolavslutningen i skolan (eller annan icke-religiös lokal) och när skolan är avslutad för terminen kan kyrkan helt frivilligt bjuda in till sommargudstjänst eller vad de vill kalla det och så kan de som vill ta sina ungar på en mässa där de hyllar Gud och sommaren hur mycket det vill och så kan jag ta mina ungar och köpa glass och hylla sommaren på det sätt som passar min familj bäst. Alla nöjda och glada. Men nej, för vissa ska PROMT vara i kyrkan på avslutningen. Jag förstår det inte. ”Men det är ju tradition!” Ja, men hur gammal är den traditionen? Kyrkan är ny sett till mänsklighetens historia. Innan kyrkan uppfanns fanns det andra ritualer och ceremonier som kyrkan sedan adopterade och gjorde till sina. Med tanke på hur sekulariserat Sverige är har vi nu världens chans att skapa nya fina och religionsfria ceremonier. Och vad har vårterminens slut med Gud att göra? Egentligen.

Nu är bara frågan om jag ska bli den jobbiga föräldern som ska skriva till rektorn och föreslå detta. I vår lilla skola på landet är jag garanterat en av de få som har den här åsikten. Jag vet att om det skulle röstas om det på skolan skulle mitt alternativ förlora. Kanske hjälper det här inte ens att ha lagen på sin sida. Vill jag utsätta mina barn för att vara den där jobbiga föräldern? Fast det är ju samtidigt för dem jag skulle göra det.

Uppdatering:
Jag vill bara förtydliga att jag  – kanske märkligt nog – inte har några problem med att sjunga Den blomstertid nu kommer på skolavslutningen. Den och vissa andra sommarpsalmer är för mig mer tradition än religion och dessutom är de så få jämfört med hur många andra fina sommarsånger det finns som inte drar in Gud i det hela. Och, ja, jag firar ju jul och påsk, men inte sitter jag och tänker på Jesus då utan för mig handlar de mer om mat, gemenskap och ledighet. Bara så.

7 kommentarer

Filed under Politik, Vardagsliv

USA here we come!

Så var det gjort. Sommarens USA-resa är bokad och betald. Det är fanimig hur läskigt som helst att köpa resor och annat stort över nätet. Jag är alltid skiträdd för att min konto ska bli kapat, alla mina pengar ska försvinna, jag ska bli kapad och en massa andra grejer. Svårast av allt är ju det där med namnen. De måste stämma överens mellan pass och biljetter och det EXAKT. Den här gången blev det aningens lättare än jag först hade trott. Jag trodde att man var tvungen att skriva alla förnamnen i rätt ordning och att man redan där skulle stöta på patrull när tjejerna har tre förnamn och i USA får man bara ha två, men det löste sig. Det räckte med att man angav ett förnamn på biljetten. Ja, men då strulade det ju till sig för Emil och mig eftersom vi heter våra andranamn. Och så ska man ange det EXAKT som det står i passet, men inga andra namn. Så nu ska ju Anna Ekstrand och Per Joensson ut och åka med sina välartade barn. Och här någonstans kommer kapningsskräcken in igen. Tänk om det bara är barnen som kommer in i USA eftersom det på våra biljetter står Anna och Per och på namnteckningarna i desamma står det Karolina och Emil. Jag är så nervös. Någon som vet om vi har gjort rätt. Eller rättare sagt. Säg inget om vi har gjort fel för då bryter jag ihop.

Och så får A missa sin första skolavslutning eftersom priset gick upp sisådär sju pistoler om vi väntade till dagen efter. A ville ju gärna se kronprinsessan gifta sig, men där kände jag att jag faktiskt var tvungen att sätta ned den berömda och tunga foten. Skiten kommer att ligga på SVT Play i all evighet så hennes chans finns kvar.

Så nu laddar jag för utflykter till Worlds of Fun, Oceans of Fun, Lake of the Ozarks, en Blizzard från Dairy Queen och mycket mycket mer. Varför inte minitrip till St Louis? Eller så kanske man äntligen får besöka Spaghetti Factory. Annars är jag bara så nöjd med att få hänga lite i Lee’s Summit.

Lämna en kommentar

Filed under Vardagsliv