Tag Archives: städning

Moraliserande föräldrar

Jag trodde ett tag i min enfald att alla ”goda råd” som man aldrig bad om, men överöstes av skulle försvinna så fort barnet fyllt ett år eller kanske två. Men icke! De bara byter form. Och folk är så förbannat präktiga. Utåt. För det kan inte vara hela sanningen.

”Jag ger aldrig mina barn hel- eller halvfabrikatsmat. Jag tycker att det är viktigt att laga mat från grunden med bra råvaror. Och alltid en fräsch sallad till. Det är viktigt att kunna erbjuda barnen möjligheten att få i sig de rekommenderade 400 grammen frukt och grönt varje dag.” Jo, tjääna! Blodpudding och falukorv is my middle name. Och ditt också om du vågar tänka efter. Hur i helsike ska man annars få vardagen att gå ihop och hinna till badmintonträningar och läxläsningar? Och lingon växer i skogen=grönsak. Så där klarade vi av den biten till blodpuddingen. Och förresten är väl socker gjort av betor som nästan är som kålrötter=grönsak. Punkt. Slut.

”Jag dammsuger minst en gång i veckan. Gärna två. Jag tycker att det är viktigt att barnen lär sig lite hushållshygien.” Pffft. Om man knappt hinner laga mat hinner man definitivt inte dammsuga. Om vi hade fått ett astmatiskt barn hade ongen tvingats byta familj. Det går inte att dammsuga oftare än vi gör. Just idag går det inte för att jag inte hittar dammsugaren, men oftast beror det på att jag prioriterar bort det. Vill till exempel kanske hellre spela Lusen med nämnda ongar än suga upp döda flugor och katthår.

Och min favorit på senare tid illustreras bäst av ”Supermamman”. GAAAAAGGHHH!! ”Jag har ofta ajfånen bara i fickan. För när barnen är vakna får de hela min uppmärksamhet.” HA, det får de inte alls för då dammsuger du och sysslar med att laga mat från grunden med närproducerade ekologiska råvaror. Busted!

Lämna en kommentar

Filed under Politik, Vardagsliv

Vuxen är det nya tuffa

Eller tråkig, som min kompis S tyckte när hon insåg att hon skulle ägna sommaren åt att läsa om en molekyl, knappt kan hålla ögonen vakna efter klockan 22 en Valborgskväll och mest drömmer om att odla potatis. Men det är det som är grejen. 1970-talisterna har tröttnat på att leka tonåringar eller unga föräldrar som möter sina sjuåriga tonårsbarn halva åldersvägen. De drömmer inte längre om sena kvällar på krogen och gör de det blir de smärtsamt påminda om hur trist de tycker att en kväll på lokal är när de gör ett av sina sällsynta besök på något mer eller mindre hippt ställe. De ser på riktigt fram emot fredagsmys med Så ska det låta och de vardagskvällar då Antikrundan sänds är heliga. Lördagsmornar med Ring så spelar vi och Melodikrysset är symbolen för helg och ledighet. Och de står för det. De nästan koketterar med det. Även om de också gärna tittar på Babel eller upphottade Kobra för balansens och själens skull.

Som de stolta mentala pensionärer de säger sig vara följer också ansvaret för jobb, familj och hem och de tar det med glädje. Inte på samma sätt som deras föräldrageneration där gnuggandet av en redan skinande blank diskbänk inte kan ägnas för mycket tid och ibland kan vara måttet på hur lyckad man är. Eller ibland mer är ett krampaktigt sätt att ha kontroll. De slits förstås mellan karriär, kvalitetstid med barnen och ett fläckfritt hem, men till slut inser de att det som verkligen betyder något är ändå barnen. Karriären får antingen vänta eller prioriteras till ett vanligt jobb med sköna kollegor att garva ihop med och något som ger en stabil summa på kontot den 25 varje månad. Och det fläckfria hemmet får ett grått lager damm över sig och förvandlas till och försvaras med ett ”bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete” eller ”alla dessa allergier beror på den där hysteriska städningen.” Ansvaret är konstant och det prias till familjen och från hemmets hygien. De som inte klarar att stå för sitt skitiga hem fullt ut köper en städerska och skäms inte nämnvärt för att det gör dem till de bidragstagare de kanske annars gärna förfasar sig över. Men det är en annan historia och don’t get me started on RUT.

Och samtidigt stressar de runt för att kunna baka det där surdegsbrödet på sin välmatade Herman, sylta och safta och stoppa den där korven för att riktigt bevisa för sig själva och sin omgivning att de minsann kan ta hand om och ansvar för så väl familj som hem. För inte handlar det väl plötsligt om att man faktiskt tycker att det är roligt och avkopplande att utnyttja sitt nyrenoverade kök till mer än femtion minuters hetslagad vardagsmat?

Eller så handlar det här som vanligt bara om mig och är ett desperat försök att rättfärdiga mina dammråttor och försvara mina icke-tonåriga-kläder som jag ändå inte har råd att köpa. Fast jag vill ju på riktigt inte göra det heller. Köpa tonårskläder till mig själv alltså. Och helst inte till min sjuåring heller, men där är jag svag. Och ska jag vara riktigt, riktigt ärlig står jag snart inte ut en minut till i mitt hem. Fast det löser sig säkert snart. Jag tror att det är ytterst få dagar kvar innan dammråttorna gaddar ihop sig och jagar mig med smällande käftar ur mitt eget hem. Jag måste genast planera en tillflyktsort. Där tänker jag ligga och kura och smida grymma planer på hur jag på ett våldsamt, om nödvändigt, sätt ska ta tillbaka makten över mitt hem. Jag hoppas att jag inte förlorar, men jag är beredd att ta mitt ansvar. Målet är att det ska vara genomfört tills Allsång på Skansen börjar sändas igen.

Lämna en kommentar

Filed under Vardagsliv

Höstlov som en redig karl

Nu kommer jag att generalisera. Bara så att det står klart från allra första början.

Idag har jag lekt med barn, tvättat, vikt tvätt, dammat och dammsugit som vilken höstlovsledig karl som helst. Ja, men gör inte det då. Nä, men vem skulle då göra det? Jag har testat tricket att strunta i det, men det verkar inte finnas någon bortre gräns för när det blir så skitigt att man inte längre står ut. Och jag valde också att inte tjata på barnen att röja på sina rum. Hela familjen har mycket framgångsrikt satsat på taktiken sura och vägra städa så att jag tvingas välja att lägga all min energi på att tjata och lagom tills jag får familjen med mig på städtåget är min energi slut och att strunta i tjatet och lägga energin städningen och därmed göra det själv. Ser man till renhetsfaktorn vinner städningen på att jag gör det själv. Ser man till jämställdheten och familjeprojektet förlorar båda de grejerna varje gång jag tar tag i renhållningen ensam.

Men ja ä ente bitter!

Lämna en kommentar

Filed under Vardagsliv

Och exakt HUR tänkte man nu?

Snö igen! Vafalls! Jag undrar hur den som bestämmer tänkte nu när den bestämde sig för att låta det falla ett par centimeter snö till under natten/morgonen. Jag är inte överens med den om att det var en bra idé. Jag känner att en uppläxning skulle vara på sin plats och jag är redo att stå för den. Banne mig. Som tur är verkar denne någon ha ångrat sig för nu smälter det rejält. Gutt mos!

Och så är jag hemma med M idag igen på grund av det där örat, som iofs verkar vara bra idag. Men det verkade det igår morse också. Nu ska jag hämta A direkt efter skolan idag och så hoppas jag att de är sugna på att spika fågelholkar. För det är jag. A vill bygga en småfågelholk till en blåmes. M har ångrat sig och vill inte längre bygga en till en kattuggla utan till en talgoxe och jag vill bygga en till en grå flugsnappare. Fast jag vill bygga till en uggla också. Vi får väl se vad vi mäktar med och vad jag kan locka dem till.

Annars kan jag bara säga att jag är så glad över att jobba på en ny arbetsplats. Det är så roligt och folk är så snälla. Det var i och för sig mina kollegor på den förra också, men företaget och den ledning som finns där nu gör mig galen och idag fick jag bara ytterligare ett bevis på att jag har gjort rätt val. Har man varit med ett tag ser man ett så tydligt mönster och man är inte förvånad över vad som har hänt och man vet exakt vem som ligger bakom. Ja, fy fan! Och exakt HUR tänkte de nu?

Annars ägnade jag min halva rehabdag som det visade sig bli åt att städa som vilken sjuk man som helst. Ha ha ha! Jag är så rolig:-) Men jag kan väl erkänna att jag inte förtog mig. Det handlade inte om att lyfta ut några mattor eller torka några golv och nere dammade jag knappt ens, men det känns ändå skönt att jag har dammsugit hela huset. Men idag blir det lite datorknapprande och sedan spel och alltså förhoppningsvis fågelholksbyggande.

1 kommentar

Filed under Vardagsliv

Städning denna kvinnodag

Jag bara måste förundras över alla klokheter som har tweetats den senaste veckan med anledning av ett eventuellt avskaffande av RUT- och ROT-avdragen och då menar jag särskilt RUT-avdraget. Alltså jag har så svårt att förstå det där med att man ska subventionera pigtjänster. De som inte orkar städa själva är antingen för fina för det och därmed har de förmodligen också råd att betala för sin städning. Eller så prioriterar de sina karriärer så mycket att de känner att de måste jobba minst heltid och därför inte hinner och om de jobbar så mycket har de förmodligen också råd att köpa städhjälp. Eller så lever de så på marginalen och har så ojämställda män/sambor att de kanske borde överväga att skilja sig/separera och prioritera om saker och ting i sina liv.

Och nu till själva grejen med alla smarta tweets. Det som kom idag är ett av de smartare och det som kanske bäst sammanfattar hela skiten. Det lyder så här:

#rutavdraget i korthet: ”Vi vill inte städa själva. Vi vill inte heller betala ordentligt för att någon annan gör det.”

Det är ju fullkomligt lysande. Jag önskar att jag hade kommit på det själv:-) De flesta av de här tweetsen har min goda vän @annahedlund stått för. Heja, heja! Nu ska jag genast gå och läsa henne senaste artikel i Damernas Värld.

1 kommentar

Filed under Vardagsliv