Etikettarkiv: utvecklingssamtal

Dag 24 – Något som får mig att gråta

Oj, jag vet inte ens var jag ska börja. De som känner mig vet att jag är en riktig lipsill. Och sedan jag fick barn har tiden innan föräldraskapet fått mig att framstå som ett under av stabilitet jämfört med nu.

Här skulle jag kunna göra det lätt för mig och skriva att när jag ser barn på tv som far illa så gråter jag. Eller när jag läser dödsannonser i tidningen där barn har dött, men sanningen är den att jag gråter nästan oftast när jag blir rörd för att jag är glad eller för att något är fint. Som nyfödda bebisar, när någon jag tycker mycket om berättar att den ska bli förälder, på utvecklingssamtalen i skolan och på dagis när fröknarna berättar om hur härliga och mysiga mina barn är.

Och sedan spelar det ingen roll hur många gånger jag ser Top Gun. Jag gråter varje gång Goose dör.

Och varje gång jag lyssnar på och sjunger med till musikalen Kristina från Dufvemåla rinner tårarna ned för kinderna.

Och jag har aldrig lyckats sjunga hela Fattig bonddräng utan att rösten stockar sig. Oj då, sitter visst här och blir tårögd bara av att skriva om den. Det är en riktig gråtlåt.

Annonser

2 kommentarer

Under Blogglistan

Hetsdag med kalasavslutning

Förra veckan vabbade jag två dagar, var på jobbet en dag och sedan konferens i två dagar. Straffet för det blir ashetsig måndag. Att-göra-listan var oändligt och knappt hälften hann betas av. Och ska sanningen fram har jag inte slutat än. Jag har frångått mina principer att aldrig jobba hemma, men nu var det akutläge och gör jag det nu kommer det att kännas så mycket bättre imorgon. Fast det innebar också att jag fick hoppa över den önskade löprundan idag. Vi får väl se när det kan bli istället. Torsdag åtminstone. Skulle ju kännas bra med några fler kilometer i benen nu när det är Margaretalopp i nästa vecka. Jag kommer ju att orka det, men det kommer att gå så sakta. Inte så roligt, men jag får väl se det som en träningsrunda.

Denna hetsiga arbetsdag kunde inte heller jobbas på övertid eftersom det var utvecklingssamtal hos Majken också. Som vanligt var ju allt perfekt. Är det inte alltid det på de där utvecklingssamtalen? Men så har också en av världens bästa förskolepedagoger börjat jobba där. Alla älskar Susanne. Majken brukar säga att hon gör det och jag förstår henne. Det gör jag också. Det fina i kråksången eller hur jag ska säga är att när Majken var på småbarnsavdelningen var Susanne där. Sedan blev hon uppsagd i neddragningstiderna och lagom tills Majken skulle till storbarnsavdelningen började Susanne på ett långtidsvik på den avdelningen. Underbart. Hoppas att viket övergår i permanent.

Sedan blev det ju snabba ryck hem och hetslaga mat som Majken givetvis vägrade att äta för att hon som vanligt var för trött. Surt och allmänt gnälligt i familjen och så satte jag mig för att jobba efter maten. Det gick väl okej och så plötsligt inser jag att Kalmar FF är mitt uppe i en bortamatch mot Brommapojkarna och att de just har tagit ledningen mot BP. Ganska så snabbt därefter blir det både 0-2 och 0-3 och innan jag vet ordet av har BP reducerat till 2-3 med fem minuter kvar av matchen. Det blir en riktig nagelbitare som Kalmar FF lyckligtvis klarar att hålla i. Men VARFÖR ska de envisas med den där spänningen? Jag har ingenting emot en rejäl utskåpning av motståndarna någon gång. Usch!

Just nu tycker jag att det ser lite bättre ut. Nu har vi snart guldet som i en liten ask.

Tabellen den 10 maj

Tabellen den 10 maj

Lämna en kommentar

Under fotboll, Träning, Vardagsliv